Faraj Abu Iseifan: ”Jag var med Anna Sjödin på Crazy Horse”

faraj1.jpg

Läs också: » Vanliga frågor jag fått om kvällen på Crazy Horse.
Läs också: »
Anna Sjödins egna ord.

rubrikfaraj.gif

TEXT: FARAJ ABU-ISEIFAN

Jag vet vad som händer när Anna Sjödin är på krogen Crazy Horse i slutet av januari 2006. Jag är nämligen där – till skillnad från alla de tyckare som klandrar henne.

Det här är min berättelse om det som händer:

Jag är ingen festprisse. Jag är mycket begränsad i mitt alkoholbruk och har aldrig före eller efter denna händelse varit med om något liknande som jag får se och uppleva den kvällen.

Vi är några stycken som firar min födelsedag, äter mat och pratar. Ett par av oss bestämmer oss spontant för att gå ut. Vi ringer runt till några vänner däribland Anna för att se om vi inte kan träffas. Så blir vi några som möts på Crazy Horse. Ett ställe som ingen av oss är närmare bekant med. Vi pratar politik och samhällsfrågor. Jag är glad och stämningen är trivsam och mysig. Ingen av oss har druckit speciellt mycket. Vi är lugna där vi sitter vilket senare styrks av oberoende vittne vid samma bord.

Annas väninna Cecilia kommer till restaurangen. Hon får höra att jag fyller år och vill köpa en drink till mig. Men hon nekas av bartendern. Cecilia blir förvånad eftersom hon just anlänt. Det var inte några som helst problem för henne att klara restaurangens första alkoholbedömning i entrén. Då var hon inte för onykter.

En vakt kommer till baren för att avvisa Cecilia. Han gör det på ett bryskt och otrevligt sätt. I samtalet mellan vakt och gäst drar han sig inte för att kalla henne ”hora” och ”fitta”. Han sliter henne av stolen. Anna reagerar mot hans aggressiva sätt och tilltal. Cecilia släpas och slängs ut ur restaurangen. Anna går till vårt bord. Hon sätter sig inte utan plockar upp sina saker. Hennes avsikt är att gå. Det finns ju ingen anledning att vara kvar. Väninnan har redan blivit utkastad.

Vakterna kommer springande. En av dem har vilt stirrande blick, en utfälld stålbatong och skriker ”nu ska du ut din jävla hora”. Ingen i vårt sällskap har fått klart för sig vad som är vakternas problem och varför vi ska ut. Vi förvånas bara över det obehagliga sättet och språkbruket. Den tidigare goda stämningen är förändrad. Plötsligt befinner oss mitt i ett helvete.

När vi frågar varför vakterna är så aggressiva möts vi av otrevligheter och våld. Ingen av oss gör något som provocerar eller motiverar våldsanvändningen. Jag frågar vad som händer. En av vakterna tar stryptag på mig bakifrån. Det svartnar för ögonen. Jag dunkas brutalt ner med ansiktet före i ett av borden. Jag fylls av en panikkänsla när jag får svårt att andas. Också de andra i sällskapet utsätts för övervåld. Jag vet inte vad jag ska göra för att slippa bli misshandlad.

På vägen ut misshandlas Anna av vakten som skriker ”hora” och ”fitta” åt henne och slår henne med sin batong. Två av kollegorna håller i henne och den tredje slår. Hon värjer sig mot det våld hon utsätts för. Efteråt kan vi alla se bilderna på henne. Vakten däremot har inga skador.

Jag kan ärligt säga att det är en vidrig känsla av vanmakt som fyller mig när jag står utanför restaurangen och ser en kvinna jag är nära vän med förnedras. Jag står maktlös och kan inte göra någonting för att hjälpa henne. Jag hindras av en trivselvärd att komma in. Samtidigt hör jag hur vakten skriker ”hora”, ”fitta”, ”sköka”, ”slyna” till henne i entrén. Vaktens beteende styrks senare av ett nyktert oberoende vittne.

Cecilia diskuterar med en vakt om det hon varit med om. Då tar han henne plötsligt i ett grepp och kastar henne rakt ner i trottoarkanten. Jag hjälper henne upp. När jag frågar vakten varför han gjorde detta så säger han till mig ”hon är en jävla hora”.

En av oss i sällskapet ringer polisen. Vi kan inte acceptera vakternas vidriga beteende. När polisen kommer till platsen är jag först hoppfull och känner mig trygg. Nu kommer våldet att upphöra och vi får upprättelse.

Jag är extremt tagen av upplevelsen och vill berätta för polismännen vad vi varit med om. Några av poliserna står vid polisbilen. Jag går dit. När jag kommer närmare hör jag hur de skrattar och skämtar nedlåtande, likt grabbar i ett omklädningsrum, om SSU, mitt sällskap och Anna. Jag drar mig undan chockad när jag på ett påtagligt sätt med egna öron hör på vilket sätt polisen direkt tar vakternas parti.

En av vakterna pekar ut mig. Han anklagar mig säkert och detaljerat för att sparkat och misshandlat honom över hela kroppen inne på krogen. Jag räddas av att det omöjligt kan ha skett eftersom en kollega till honom redan avlägsnat mig ur lokalen. Vaktens felaktiga anklagelse är dokumenterad. Det är inte heller första gången vakten gjort så mot gäster. Trots det väljer Stockholms tingsrätt att lita på honom när hans ord vägs mot Anna Sjödins.

Polisen ger Anna möjligheten att gå hem. När hon säger att hon vill anmäla vakten tas hon till stationen. Ingen av oss uppfattar det på annat sätt än att det är för att göra polisanmälan. När jag efteråt får klart för mig att hon gripits kan jag inte tro att det är sant.

Jag blir förvånad när Annas anmälan mot vakten läggs ner av åklagaren. Samma åklagare driver dock vaktens anklagelser mot Anna. Under rättegången erkänner åklagaren att det är troligt att vakten sagt könsord till Anna precis som bland annat jag hört. Varför får inte vakten stå till svars för detta? Jo, för han lever under samhällets beskydd.

När ord står mot ord lyssnar rätten på vakten och hans kompisar och Anna fälls. Tyvärr är hon inte ensam den upplevelsen. Om inte vaktens historia om mig varit så uppenbart felaktig är det troligt att jag också fällts för misshandel och våld mot tjänsteman.

Jag har tidigare haft en extremt stor respekt för polis och rättssystem. Jag är ledsen, men efter alla dessa händelser jag sett på nära håll har jag fullkomligt förlorat den respekten. Bara tanken på att det är fler som känner som jag gör mig allvarligt orolig.

Hela situationen är frustrerande. I media får vi läsa hur många ledarskribenter och tyckare väljer att utgå från vakternas version. Det är något helt annat än det jag upplever den kvällen. Det är skrämmande att se hur många, inte sällan vita medelålders män, som klättrar på varandra i extas för att moralisera och tävla i att lägga skulden på Anna.

Det är möjligt att vissa har svårt med att vi idag lever i tider där en tjej kan ha skinn på näsan. Där hon faktiskt står upp och vägrar acceptera att bli kallad ”hora” och ”fitta”. Speciellt kanske hon inte ska behöva höra detta av en förordnad vakt som en del av hans tjänsteutövning.

Andra kanske provoceras av Annas politiska färg och glömmer att det nästa helg kan hända deras dotter. Jag vet inte. Men jag vet vad som händer den kvällen. Det kommer jag aldrig att glömma.

Anna och vårt sällskap kränks och utsätts för övervåld. Men samhällets budskap tycks vara att den som misshandlas och kränks är den skyldige då ord står mot ord och vakter är inblandade. Då litar rätten mer på vakten och hans kompisar.

Så här får det inte fortsätta

Läs mer om just fallet med Anna Sjödin och Crazy Horse;

» ”Fula ord är inget att döma Sjödin för”, Yrsa Stenius krönika i Aftonbladet
»
”Sjödin är åtalad för sin politik”, Yrsa Stenius krönika i Aftonbladet
» ”Även en bufflig sosse har rätt att bli full på krogen”, Marie Söderqvist i Expressen
» ”Vem kan få rätt mot vakterna ”, Annah Björks krönika i City
»
”Ordningsvakter ljuger”, Magnus Rosander i City
» ”Dörrvakter har ingen trovärdighet”, Fadde Darwich i Expressen
» ”Jamei vs Sjödin – ur en annan vinkel”, Mats Dagerlind hos Demofon
» ”Anna Sjödin är oskyldigt dömd ”, Khaled El-Khalayli på Sourze
» ”Offer eller förövare?” , Ledare i tidningen Skånska Dagbladet
» ”En läsning som påminner om Kafka”, Stefan Wahlberg i Metro
» Nina Unesi (som var med på rättegången) har bloggat här om Anna, Babak och horan, och här om Anna, Babak och den svarta skallen och här om inget rättskydd för misshandlade.

Åter till gäster berättar. Läs fler erfarenheter som skickats in till upprättelse.

Läs också: » Vanliga frågor jag fått om kvällen på Crazy Horse.
Läs också: »
Anna Sjödins egna ord.

6 kommentarer till Faraj Abu Iseifan: ”Jag var med Anna Sjödin på Crazy Horse”

  1. Onkel Konkel skriver:

    Om ägarna och personerna bakom Crazy Horse finns en del att säga. Skumt material och spöken i garderoben, misskötsel av ekonomi, svart arbetskraft, vakter och annat fiffel. Vilket också föranlett att Socialtjänsten i Stockholms Stad omgående dragit in serveringstillstånden för Crazy Horse och Victoria.

    Citat:
    ”Socialtjänstnämnden
    Protokoll 2006-12-18

    §18 Ingripande mot Vickans Bar AB – Victoria, Kungsträdgården
    Dnr 07-2006-01571
    Tillståndutskottet beslut
    Utskottet beslutade att återkalla serveringstillståndet för Vickans Bar AB, 556411-2299, på serveringsstället Victoria, enligt 7 kap. 19 § alkohollagen.

    §22 Ingripande mot Mercantile Restaurang Aktiebolag – Crazy Horse, Sturegatan 12
    Dnr 07-2006-02042
    Tillståndutskottet beslut
    Utskottet beslutade att återkalla serveringstillståndet för Mercantile Restaurang Aktiebolag, 556384-8265, på serveringsstället Crazy Horse, enligt 7 kap. 19 § alkohollagen.
    Även Berzelii Bar får sitt serveringstillstånd indraget i samma veva.”

    Svart arbetskraft har förekommit på andra krogar som Victoriaägarna tidigare drivit tex Stiernan där anställda tunisier med förfalskade id-handlingar vistades i Sverige illegalt.

  2. [...] här:  Maktens ansikte av Ann Charlott Alstadt, Utom rimligt tvivel av Nils Funcke och Faraj som skriver om kvällen här. [...]

  3. monica pernroth skriver:

    Vi har startat Rättssäkerhetsorganisationen RO, just av den anledning som du här beskriver.Inte p.g.a. att det handlar om ANNAS eller någon av de andra två i styrelsen, som också fått ”sin släng av sleven”, utan för att vi förstår hur ensam , övergiven och desillusionerad man kan känna sig i en situation sådan som beskrivs här ovan.Själv har jag inte råkat ut för något som privatperson, men runt omkring mig ser jag fall efter fall där rättssäkerheten har satts ur spel och där man tycks FÖRST bestämma vem som är skyldig och sedan göra sin utredning utifrån detta.Detta är en av anledningarna till att rsorg.se startats.
    En del tror, utan att kontrollera, att det är en politisk organisation eller en ”tycka synd om förening”, men detta dementeras på det bestämdaste. Om inte samhällets rättssystem fungerar tillfredsställande, så måste vi naturligtvis GÖRA något för att förändra.Ju fler som ansluter sig som medlemmar till RO, desto större möjlighet att påverka får vi.
    När jag som ENSAM person tidigare kämpat för att få gehör i vissa frågor, har man inte velat lyssna. Ibland har det känts som att slåss mot väderkvarnar! Nu känns det hoppfullt!

  4. F.d. kollega på Crazy Horse skriver:

    Jag blev inte förvånad över händelsen när jag läste om det i tidningen. Babak Jamei var varje kväll väldigt uppspelt över att få steka någon i dörren och verkade alltid sugen på att någon gäst skulle börja bråka så att han hade rätt att omhänderta honom/henne. Jag brukade sitta och höra honom prata om det i köket på gamla Crazy Horse tillsammans med andra i personalen.

  5. [...] läser artikeln om boksläppet i VF, så passar jag på att googla lite i ämnet, och finner då denna blogg. Den tillhör en person som faktiskt var på plats och berättar om vad som verkligen hände. Märk [...]

  6. Gordon skriver:

    Tipsar gärna om forum där personlighetsstörning, tex psykopat, narcissism diskuteras:

    http://psykopati.egetforum.se/index.php

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: