KGB intervjuar Lambertz

oktober 6, 2007

kg.png
Politikerbloggen rapporterar att K-G Bergström på tisdag intervjuar Göran Lambertz i ”rakt på”.


Väktare som misshandlade fick villkorligt

oktober 6, 2007

NYLAND. Svenska ylä fi rapporterar att den väktare som misshandlade en iranskfödd man i polishäktet i Böle i augusti i fjol har fått en villkorlig dom. Den 55 år gamle väktaren dömdes till 80 dygn villkorligt fängelse för misshandel och brott mot tjänsteplikt. Väktaren förnekade sin skuld i tingsrätten.

Enligt åklagaren slog väktaren iraniern med knytnäven i huvudet, medan en annan väktare höll offret liggande på betonggolvet i häktet. Den andre väktaren åtalades inte.

Den misshandlade mannen dömdes också till 20 dagsböter för motstånd mot tjänsteman och excess i nödvärn. Händelsen spelades in på polisens säkerhetskamera, och ärendet utreddes i all tysthet för ett år sedan.

Den misshandlade ville att båda väktarna skulle bestraffas. Han säger att han fick omfattande skador i ansiktet och i balanssinnet. Dessutom förlorade han luktsinnet.

Informationsgången utreds
Misshandelsfallet utreddes i all tysthet. Chefen för Helsingfors polisinrättning Jukka Riikonen fick information om fallet först då det redan hade varit uppe i tingsrätten.

Polisöverdirektör Markku Salminen berättade i tisdags att han själv fick läsa om fallet i kvällstidningarna i början av veckan.

Helsingfors polisinrättning har inlett tjänstemannarättsliga åtgärder och bett centralkriminlapolisen utreda avbrottet i informationsgången.

Eftersom fallet i fråga var så allvarligt borde polisinrättningens lednig ha fått information om saken. Nu kunde ledningen inte genast besluta om eventuella tjänstemannarättsliga följder.

Eftersom polisinrättningens ledning inte hade information om saken, kunde inte heller den högsta polisledningen informeras.

Centralkriminalpolisen och Helsingfors åklagarämbete ska nu utreda om man har begått brott då polisledningen inte informerades. Samtidigt ska man utreda om andra brott mot tjänsteplikten har begåtts


Böter för ordningsvakt som saknade behörighet

oktober 6, 2007

HALMSTAD. Hallandsposten rapporterar om vakten som inte var vakt.

En man som arbetat som ordningsvakt döms till 30 dagsböter för föregivande av allmän ställning. Ordningsvakter har särskilda befogenheter och måste ha ett giltigt förordnande från polisen.

Den nu 30-årige mannen jobbade sommaren 2005 som ordningsvakt, trots att hans förordnande gått ut. Han kontaktades av polisen, men gjorde ändå om samma sak i oktober 2005. Den gången blev han polisanmäld, vilket lett till att han fällts i Halmstads tingsrätt.

Andra bloggar om: , ,


Socialdemokraterna vill skärpa kontrollen av vakterna

oktober 6, 2007


0581480697617_192.jpg
Bodström motionerar


Ett antal socialdemokrater under Thomas Bodströms ledning skriver en motion om skärpt kontroll av ordningsvakter. Det verkar som om debatten även väcker socialdemokraterna.

Motion till riksdagen av Thomas Bodström m.fl. (s)

Ordning på ordningsvakter

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur ordningsvakter på ett bättre sätt skulle kunna fullgöra sina åligganden.

Motivering

Bara i Stockholms län uppgår antalet ordningsvakter till drygt 2 400 st. De hjälper polisen med att upprätthålla lag och ordning vid restauranger, nöjesställen och offentliga arrangemang. De kontrolleras mot brottsregister, får obligatorisk utbildning och har befogenheter som sträcker sig längre än vanliga medborgare. I dessa ingår till exempel att omhänderta personer och använda våld. Ordningsvakterna kan både vara frilansare och av exempelvis en restaurang som dörrvakt, eller är anställda av bevakningsföretag som utför sådana uppdrag. Enligt länsstyrelsen finns det i Stockholms stad cirka 200 restauranger och nattklubbar som har förordnade ordningsvakter.

Det har under en längre tid förekommit uppgifter i media om ordningsvakter på restauranger och krogar som handlar på ett sätt som inte är förenligt med den lagstiftning de lyder under. Enligt en rapport från Länsstyrelsen i Stockholms län menar företrädare för de myndigheter som utövar tillsyn över restaurangbranschen i länet att det förekommer stora brister i ordningsvakternas sätt att agera. Man underlåter till exempel att ingripa då brott begås. Otillåten alkoholservering tillåts. Löner betalas ut ”svart” och drygas ut med till exempel garderobsavgifter. Inte sällan finns det anknytningar till organiserad brottslighet.

Det stora problemet med ordningsvakter är att de står i direkt beroendeställning av dem som föder dem, ofta en krogägare. Säger du ifrån som ordningsvakt med hänvisning till lagen kan krogägaren anlita någon annan. Och vid incidenter kan du inte kontrollera vad som har hänt eftersom ett privat företag inte har skyldighet att lämna ut några uppgifter.

Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår, för att komma till rätta med problemen, att restaurangägare som anlitar ordningsvakter måste anlita dem från särskilda bevakningsföretag efter det att polismyndigheten gjort en upphandling av dessa tjänster. Man föreslår även att polismyndigheten självständigt ska få placera ut ordningsvakter på restauranger om det är påkallat och att restaurangägaren ska bekosta detta. Dessutom bör polismyndigheten även få ge möjlighet till att föreskriva var den enskilde ordningsvakten ska tjänstgöra och under hur lång tid på en och samma plats. Det ska även tilläggas att det är viktigt att ordningsvakter får kontinuerlig vidareutbildning.

Vi kan i dagsläget inte säga att just dessa åtgärder är de mest nödvändiga. Däremot bör regeringen utreda frågan hur ordningsvakter på ett bättre kan fullgöra sina åligganden och gärna med utgångspunkt från förslagen i den rapporten ”Ordningsvakter i restaurangmiljö” som Länsstyrelsen i Stockholms län skrivit.

Thomas Bodström (s), Margareta Persson (s), Elisebeht Markström (s), Karl Gustav Abramsson (s), Kerstin Haglö (s), Christer Adelsbo (s), Maryam Yazdanfar (s)

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,


Videon visar hur vakten misshandlar

oktober 6, 2007

NÄR SLAGEN HAGLAR. Henrik Othman skriver en krönika i Jakobstads tidning där han tar upp problemet med övervåld hos vakter. Problemet tycks finnas även i Finland. Slutsatsen Othman drar kan vi fullt ut skriva under på: Som professionella försvarare av lag och ordning ska de under inga omständigheter låta provocera sig till våld.

Det enda vi är någorlunda säkra på är följande: En augustikväll 2006 befann sig iranskfödde köksmästaren Rasoul Pourak vid Sandviksstranden i Helsingfors, greps av en hamnövervakare som höll iraniern i sitt grepp tills polisen anlände och förde honom till häktet i Böle.

Såväl om orsaken till att iraniern greps, som om efterspelet går meningarna i sär. Enligt hamnövervakaren hade Pourak sparkat efter hans bil medan Pourak själv uppger att han råkat stöta till den då han försökte hoppa undan den.

I Pouraks version blev han oprovocerat utsatts för misshandel i häktet, medan väktare och poliser uppger de tvingades till normala maktmedel genom hans våldsamma beteende.

Polisens övervakningsvideo (se till exempel http://www.iltalehti.fi/nettitvpopup.shtml?27928436) visar dock hur Pourak blev misshandlad. En väktare slog Pourak med knytnäven i ansiktet medan en annan höll honom fastnaglad mot golvet. Allt skedde misshandlad under uppsyn av en polisman.

Den förstnämnde väktaren som på fredagen stod åtalad för misshandel förnekar att någon sådan inträffat.

Pourak själv står åtalad för mitstånd mot tjänsteman efter att ha bitit sin misshandlare i fingret. Han åtalas också för att motstånd mot tjänsteman och för att ha stört trafiken.

En sak borde vara uppenbar: Vad som ledde till att Pourak greps är helt ovidkommande då vi diskuterar misshandeln. Oavsett vad en person misstänks och grips för finns det klara regler för hur han eller hon ska behandlas. Misshandel är under alla omständigheter helt oacceptabelt.

Nu är det en häktesvakt som står misstänkt, inte en polis. Inom polisväsendet har man för länge sedan avlastat det egna arbetet och lagt den praktiska hanteringen av häktade på väktare med betydligt kortare utbildning än vad poliserna själva har. Det befriar dem givetvis inte från kravet på korrekt hantering av klienterna.

I fallet Pourak står en polis och åser misshandeln utan att ingripa, vilket rimligtvis borde ha påföljder; polisens uppdrag ska ju vara att förhindra våld.

Frågetecknen kring detta konkreta fall är många, också om man inte bedömer Pouraks berättelse som tillförlitlig på alla punkter.

Varför beslöt jourhavande kommissarie föra den misshandlade mannen som också skadat sin fot till häktet och inte för vård, varför delgavs Pourak inte orsaken till gripandet, varför tilläts han inte själv lossa på bälte och slips utan tvingades på knä så att väktaren kunde slita av honom dessa, varför slet man i hans huvud för att kunna fotografera honom?

Den allvarligaste frågan är handlar om att man tydligen försökt dölja hela händelseförloppet, enligt tidningsuppgifter informerade Helsingforspolisen inte den högsta polisledningen vid inrikesministeriet om den misstänkta misshandeln, landets högsta polismyndighet fick läsa om ärendet i kvällspressen.

Fallet Pourak måste utredas grundligt. Ansvaret vilar inte bara på den nu åtalade väktaren och samtliga närvarande.

Visst kan det sägas att det i första hand handlar om att väktaren är olämplig för sitt yrke. Men de övriga närvarades likgiltighet och Helsingforspolisens underlåtenhet att informera uppåt visar att problemet ligger djupare än så. Om misshandeln är ett uttryck för utbredd rasism inom organisationen är läget riktigt obehagligt.

Oavsett utfallet i den rättegång som inleddes på fredagen måste man ta itu med problemet på allvar: Se över värvningsgrunderna och utbildningen för väktare och granska den kultur som härskar inom polisväsendet. Toleransen för såväl misshandel av gripna som för rasism bör vara noll.

Som professionella försvarare av lag och ordning ska de under inga omständigheter låta provocera sig till våld.

Andra bloggar om: , , , , ,


Moderat motion för auktoriserade vakter

oktober 6, 2007

staxang.jpg bengtsson.jpg
De moderata riksdagsledamöterna Staxäng och Bengtsson motionerar om vakter.

INITIATIV. Moderaterna Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (m) skriver en motion till justitieutskottet om auktorisering av väktare och ordningsvakter och behovet av bättre rättssäkerhet. Bravo säger vi på upprättelse.nu.

Motion till riksdagen 2007/08:Ju348

Auktorisering av väktare och ordningsvakter

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om auktoriseringen av väktare och ordningsvakter.

Motivering

Det har skett stora förändringar på senare år för både polis samt de tjänstemän som arbetar inom bevakning, ordning och övriga väktartjänster. Tidigare sågs det som naturligt att polisen hade ett centralt ansvar för de flesta skydds och bevakningstjänster som man även utförde rent fysiskt. Det fanns endast en begränsad vakthållning främst vid företagsgrindar, myndigheter och allmänna danstillställningar.

Idag är det betydligt fler som arbetar inom väktarbranschen än det finns polismän i Sverige. Uppdragen blir allt bredare och det är inte sällsynt idag att väktare och ordningsvakter har polismäns befogenheter att bevaka allmänna områden som köpcentrum m.m. Men utbildningar och auktorisering har inte hängt med i denna utveckling. Polisen får en gedigen utbildning i flera år där flera viktiga moment för att kunna hantera folk på rätt sätt ingår. Därefter får man en längre praktik innan man sänds på självständiga uppdrag.

När det gäller ordningsvakter som står under tillsyn av polisen så får en person efter att ha förklarats lämplig ofta inte mer än två eller tre veckors utbildning. Men denne kan efter detta åta sig uppdrag som gäller att omhänderta personer med polismans befogenheter allt efter bevakningsområde och utrustning. Väktaretjänster står under länsstyrelsen tillsyn. Här finns det en liknande problematik med att dessa tjänstemän får allt tyngre uppdrag med tekniska hjälpmedel och vapen. Då är det viktigt att det finns en nationellt reglerad utbildning och auktorisering för att få tillstånd att sköta dessa uppdrag, precis så som utbildningarna hos polisen utgör en egen verksamhet vid landets polishögskolor.

Eftersom bevakningsuppdragen blir allt fler i samhället anser jag att det är viktigt att vi ser över lagstiftningen på området och skärper utbildningskraven på de människor som har uppdrag med polismans befogenheter. Det är mycket viktigt för det allmänna rättsmedvetandet att det blir rätt personer som får någon slags legitimation eller auktorisering, för att utföra dessa känsliga och viktiga uppdrag.

Stockholm den 4 oktober 2007

Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (m)

Andra bloggar om: , , , , ,


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.