När åklagaren sviker…

oktober 9, 2007

DEBATT. Monica Dahlström-Lannes är författare och samhällsdebattör. Hon skriver idag en debattartikel i Eskilstunakuriren med titeln ”Rättsprocessen får inte bli ett lotteri”. Även om hennes resonemang  är kopplat till sexualmål så gäller det överförbart på andra områden såsom vaktvåld.  Inom alla områden gäller det att värna rättssäkerheten. Problemen är många.

Den åklagare som vill vara effektiv bör snabbt lägga ner anklagelser mot en dörrvakt och driva åtal mot gästen mer eller mindre på slentrian. Erfarenhetsmässigt brukar det ge bäst resultat (= fällande dom). Kanske är det därför det regelmässigt ser ut på det sättet.

Det resulterar i att vakternas berättelser inte granskas lika hårt medan gästen befinner sig i en enorm uppförsbacke trots eventuella vittnen på sin sida. Har du inte bildbevis att lägga fram tycks du mer eller mindre körd. Oavsett hur mycket skador du har och hur oskadd vakten än är. Åklagaren litar på vakten och hans kompisar. Det blir upp till försvarsadvokaten att slå hål på vakternas berättelse. Men även åklagaren har faktiskt ett långt gående ansvar att se det som talar för den anklagade.

Vi har sett hur åklagare väldigt snabbt uttalar sig om skuldfrågan även i komplicerade skeenden och utan omfattande utredningar. Så skyddas rötäggen.

Man kan tycka att bråk med vakter är ett småmål som inte är så viktigt. Men när du som person utsätts för att samhället inte lyssnar exempelvis efter en misshandel tappar du tilltron till rättsväsendets förmåga att bedöma problem. Det skapar enorm ångest. Var ska du vända dig för rättvisa? Ytterst kanske du tycker att enda sättet är att ta rättvisan i egna händer.

Man kan fråga sig vilka faktiska utredningar som ligger till grund för besluten? Vad kommer minskade resurser att innebära? Monica Dahlström-Lannes problematiserar frågan om åklagarens roll:

Vad menas med en effektiv åklagare? Och hur mäts effektivitet? Är det att fatta snabba åtalsbeslut? Eller att aldrig inleda en förundersökning eller att lägga ned ett fall direkt? Eller är det att genomföra noggranna, men mer tidskrävande och kostsamma brottsutredningar?

Det har avgörande betydelse vilka poliser, åklagare och domare som offren möter i rättsprocessen. Därför är det viktigt att rättsväsendet får de resurser som behövs, inte minst till utbildning och utveckling. Lika självklart är att redan pressade åklagare får mer, inte mindre del av den ekonomiska kakan.
Rättsprocessen får inte bli ett ännu större lotteri för att åklagarna saknar resurser.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.