”Även mycket trovärdiga utsagor kan vara lögn”

RÄTTSSÄKERHET. Björn Collin skriver om bevisvärdering och rättssäkerhet i Norra Skåne.

Det är vanligt att våldtäkter sker utan vittnen och utan att teknisk bevisning kan säkras. De enda som kan berätta vad som hänt är det påstådda offret och den utpekade mannen. Domstolen är alltså hänvisad till att försöka värdera parternas berättelser. Att den anklagade mannen kan befaras ljuga är ett rimligt antagande. Erfarenheterna visar dock att det även händer att kvinnor ljuger om att de blivit våldtagna. Även mycket trovärdiga utsagor från parterna kan vara lögn. Att då avkunna en dom som ligger bortom allt rimligt tvivel är knappast möjligt.

För att undvika en massiv attack från den radikala feministrörelsen och måhända också en förtroendekris för polis och domstolar när det gäller kampen mot våldtäkterna, väljer uppenbart domstolarna att döma de utpekade männen med i huvudsak kvinnornas partsinlagor som grund. Detta medför givetvis att fler våldtäktsmän fälls än om beviskrav värdiga ett rättssamhälle skulle ha tillämpats. Det innebär också med all sannolikhet att oskyldiga män hamnar bakom lås och bom. Förlorarna är de oskyldigt dömda männen och rättssäkerheten.

About these ads

2 kommentarer till ”Även mycket trovärdiga utsagor kan vara lögn”

  1. Roger skriver:

    Hur forhaller sig upprattelse.nu till dessa uppgifter? Upprattelse.nu bidrar till att satta press pa domstolarna att falla ordningsvakter. Hur hanteras risken att oskyldiga doms pa samma satt som de utpekade valdtacksmannen?

    Idag domer domstolar man for valdtackt utan nagra tekniska bevis. Pa upprattelse.nu kan man bla lasa om en viss froken Schulman som anmalde tva ordningsvakter. Hon misstanker korruption pga hennes anmalan inte ledde till atal. anmalan ledde inte till atal just pga att hon saknade teknisk bevisning. Anser upprattelse.nu att vakterna i detta fall skulle ha blivit atalade pa froken Schulmans och hennes bekantas vittnesmal? Ar det ett rattsakerhetsproblem att vakter inte blir domda enbart pa vittnesuppgifter?

  2. upprattelse skriver:

    Vi menar att när ord står mot ord ska rätten fria. Begreppet bortom allt rimligt tvivel åsidosätts idag i olika sammanhang. En metod för bevisvärdering i indiciemål är detaljeringsgraden i vittnenas berättelse tillsammans med annan trovärdighet exempelvis berusning etc. Slutsatsen för oss är att en vakt inte ska fällas utan stödbevisning på samma sätt som att en gäst inte ska kunna fällas utan stödbevisning.

    Lek med tanken att en vakt inte är särskilt verbal medan gästen är extremt verbal. Om vittnesmålen skulle behandlas lika (dvs att rätten bortser från vaktens trovärdighet för att han är nykter resp har brickan) så skulle vakten automatiskt fällas på grund av detaljeringsgraden i berättelsen. Detta menar vi är rent trams och knappast rättssäkert.

    Vi menar att även en person som klarar av att ge en detaljerad berättelse kan ljuga. På samma sätt kan en person utan så många detaljer i berättelsen faktiskt tala sanning. Kan rätten inte manövrera i detta så skall man fria oavsett om det gäller en vakt eller en gäst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: