Mr Galahad skriver om epilepsi

RÄTTSSÄKERHET. Mr Galahad skriver: Den här killen, vi kallar honom för “A”, har epilepsi och får ibland attackar. Dels pga detta och dels pga hans träning så är han renlevnadsmänniska in absurdum. Han dricker inte ens kaffe längre.

Hur som helst så fick han vid ett tillfälle en attack när han var ute och dansade på en lokal krog här i stan. Hans flickvän som är van vid dessa attacker, tog det lungt och bad en OV om hjälp att bära honom undan lite så att han skulle slippa alla blickar. Folk drar ju egna slutsatser som bekant. Hon informerade OVn om att det var en epilepsiattack och att han skulle bli sig själv igen om en liten stund.

Detta verkade emellertid helt gå förbi denne individ som reagerade på “A”s spasmiska rörelser genom att böja upp armarna bakom ryggen (Inte lätt på en som har en sådan attack) och bojja honom “Så att han inte skulle skada sig själv eller någon annan” försvarde sig OVn med senare.

Det krävs väl knappast någon hjärnkirurg för att räkna ut vad som hände sedan va?

Tjejen blev skitförbannad och började skälla ut OVn som kallade på hjälp och så bar det iväg till fyllhäcken för bägge två. OV nr1 informerade nämligen inte någon annan om “A”s tillstånd utan det dröjde till polisen kom innan bojjorna togs av eftersom “A” då var medvetslös och flickvännen i panik skrek åt poliserna att ringa ambulans.

“A” vaknade på sjukhuset i rätt dåligt skick och flickvännen vaknade i fyllecellen fortfarande ovetande om hur det var med “A”.

Hur skulle du reagera om du fruktade för din kärestas liv? Nödvärnsrätten ger alla och envar rätt att ta till våld för att skydda en som befinner sig i nöd.

(BB 24 4 § En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.)

Så här i efterhand kan man fråga sig om det inte hade varit bättre att bara lyssna på den information som gavs och dinte utgå ifrån att det är en lögn.

Den här sortens incidenter visar hur lätt det är att hamna på ett eskalerande sluttande plan. Istället för att en vakt tar ner en konflikt så skapar han (eller hon) den och låter den eskalera. Det kan börja i en felaktig bedömning som sedan får ”hänga kvar”. Priset får betalas av den som hamnar i ”fyllecellen”.

Stillatigande förväntas du acceptera en serie av felbedömningar. Varje reaktion från din sida läggs på din minuslista och förstärker bara intrycket av att du är berusad eller vägrar lyda order.

Efteråt finns det ingen som ber dig om ursäkt. Du kan till och med dömas för något du inte gjort.

Det är möjligt att det där kanske fungerade tidigare i ett samhälle med mer tilltro till auktoriteter. Men i dagens samhälle där folk inte accepterar att bli klappade på huvudet och förväntar sig att bli tagna på allvar och i enlighet med sina mänskliga rättigheter är attityden orimlig.

I den situationen finns bara förlorare eftersom detta underminerar tilltron till rättssäkerheten och vakterna hos alla som får höra om upplevelsen.

About these ads

19 kommentarer till Mr Galahad skriver om epilepsi

  1. toil skriver:

    Hur vanligt tror du att det där är? Jag har varit med om nästan exakt den där saken, det var inte i krogmiljö utan i annan miljö, som OV, men jag har definitivt inte börjat bryta och bända på personen. Jag har heller aldrig hört talas om någon som skulle gjort det, och då har jag varit med om att få höra om epilepsianfall på såväl krogen som tunnelbanan och köpcentrumet. Aldrig någonsin, utom i ett fall, var det någon som började bryta på personen. Den gången jag hört om då någon började bända på personen så var det ambulanspersonal och polis, inte ordningsvakter.

  2. Mr Galahad skriver:

    Tja hur vanligt det är spelar en rätt liten roll i detta, då jag syftade på en tendens hos ordningspersonal i allmänhet att göra en bedömning och sedan köra utefter den no-matter-what, vilket kan få katastrofala konsekvenser.
    Om så välutbildad personal som Polis och ambulanssjukvårdare gör en sådan sak så torde ju OVs våld i en sådan situation vara änn sannolikare eller hur? Det skiljer ju trots allt sisådär 3 års studier mellan de olika grupperna..
    Hur som helst så var detta bara ett exempel på hur det kan gå till när det sunda förnuftet får ge vika åt något annat.

    //Mr G

  3. Andreas Papastefanou skriver:

    Om killen var Ov så är det ju helt åt helvete. Men jag tror som Toil inte att detta tillhör vanligheterna.

    De flesta Ov’s stöter på avvikande beteende och det är inte så svårt att se skillnad på om ryckningar eller flaxande armar beror på missbruk eller epilepsi.

    Det är bara sunt förnuft som gäller i sådana situationer. Under min Ov-kurs så talade vi bl a om epilepsi och diabetes och annat man kan stöta på i arbetet.

    Hoppas din kompis repar sig.

  4. Magnus E skriver:

    Varför hamnade tjejen i fyllan?

    För mig är det ett stort frågetecken hur man kan missa att personen har fått ett anfall och bojjar vederbörande, jag menar, inte fasen kan han ju ha bojjat den för den anledningen som beskrivs och inte nämna det till polisen?

    Alla bra historier har ju flera olika sidor men jag utgår nu från att din sida stämmer.
    Den ordningsvakten saknar kompetens och sunt bondförnuft! Han är inget målande exempel på hur ordningsvakter agerar i liknande situationer.

  5. toil skriver:

    MrGalahad: Bara för att någon har längre utbildning betyder det inte att de inte tar till våld. Min erfarenhet är att poliser oftare använder våld än vad ordningsvakter gör det. Poliser har helt enkelt lite mindre tålamod att stå och tjafsa med folk än vad gemene ordningsvakt har, på gott och ont.

  6. Roger skriver:

    Mr Galahad:

    Om du pastar att en viss typ av beteende ar en trend sa spelar det ju jattestor roll om det ar vanligt eller inte.

    Om nagot ska kunna kallas for en trend maste det ju ske regelbundet och forhallandevis ofta. Annars ar det ju ingen trend!

    Det enda vi vet ar att detta ingripande var helt galet. Du kan inte dra nagra storre slutsatser av det. Du maste ha flera liknande fall och sedan satta dom i forhallande till hur manga ingripanden som gors totalt.

  7. Gizmo skriver:

    Precis7 som föregående skribenter har sagt så är en händelse EN händelse och inte en trend, att du väljer att se det som ett exempel på OV som missköter sig är en sak, men att därifrån ta steget till att hävda att det är en del av en förment trend är något helt annat.

    Sådana logiska språng tjänar inte debatten.

    Alla är vi överens om att agerandet som det beskrivs är helt uppåt väggarna galet.

    I tunnelbanan är det iaf så att OV drar batong väldigt sällan. Våld nyttjas, men i rätt proportioner och av rätt skäl. I de fåtal fall jag hört om (dock aldrig sett) där dessa trender brutits har det lett till juridiska konsekvenser för OV ifråga.

    Polisen å sin sida drar däremot batong MYCKET tidigare i en konfliktsituation i förhållande till när en OV gör det, enligt min erfarenhet. Detta efter flera års utbildning.

    Låt oss inte glömma att erfarenhet också är viktig. I slutändan minst lika viktig som utbildning.

    Flera OV som jobbar i tunnelbanan har över 10 års erfarenhet av jobbet. Att säga att de skulle vara mer våldsbenägna än en ”nybakad” polis tycker jag inte är riktigt schysst. Det hänger varken på utbildningens längd eller på erfarenhet i slutändan, tror jag, utan på personlighet och lämplighet.

  8. Mr Galahad skriver:

    Gizmo:
    Jag tror också att erfarenhet är oerhört viktigt och likaså lämplighet och personlighet.
    Polisen genomgår mycket omfattande tester för att avslöja brister både mentalt och fysiskt. Vidare sker utbildning under 3 +1 år även det i syfte att avslöja brister och ge mer erfarenhet och rutin.

    Ordningsvakter genomgår förhållandevis mycket lite tester för att avslöja brister innan de är färdigutbildade och klara för tjänst.

    Oddsen är därmed betydligt högre att en olämplig individ slinker igenom och blir OV snarare än polis. Eller hur?

    Även ålder har en inverkan då en 35-åring har mer verktyg att hantera folk med och oftast är lugnare än en 20-åring.

    Givetvis så kan en OV med 10-års erfarenhet vara mindre våldsbenägen än en nybakad polis men medge att ingen av dem borde vara våldsbenägen öht. Vidare kan fråga sig om en våldsbenägen individ hör hemma inom ordningsmakten oavsett vilken roll, vilken erfarenhet eller vilket position man har inom denna.

    Jag har precis levt ihop med ordningsvakter, poliser och andra under ett antal utbildningsdagar där vi övat tillsammans i åtskilliga gripande situationer och jag kan ärligt säga att en del av de relativt ”erfarna” ordningsvakterna förvisso gjorde fläckfria gripanden rent fysiskt men i mina ögon så saknar man åtskilligt rent mentalt.
    När man talar om det kommunikativa förhållningssättet och olika metoder att deskalera konflikter utan att dessa går till våldsamheter så fnyser de och småler åt tanken.
    Som tur är det relativt få som har denna inställning men de finns och det är dessa som måste rotas ut om kåren någonsin ska kunna återfå någon slags trovärdighet bland offentligheten.
    Problemet är att de är ganska svåra att rota ut med mindre att ni inom kåren slutar upp med att hålla dem om ryggen när de trampar i klaveret. Det är ju ganska sällan som det finns vittnen som kan filma till hands.

    //Mr G

  9. Mr Galahad skriver:

    Vill dela med mig av ett liknande exempel som det jag beskrev ovan. Fast här är det poliser som griper, bojjar och kastar i fyllehäcken utan att en enda gång tänka ett steg längre.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7033078.ab

    Som jag tidigare sagt.
    Ordningsmakten, dvs både poliser och andra måste i betydligt högre grad låta bli att låta reptilhjärnan styra sina handlanden än vanligt folk kan tillåta sig göra. De MÅSTE i varje given situation ha huvudet med sig och hela tiden ställa sig frågan om den insats han nu gör är rimlig i förhållande till det problem/hot som en individ utgör.
    Inställningen ”skjut först” och fråga sedan kanske funkar för Persbrandt i filmens värld men i verkligheten så är det ett recept för övergrepp mot vanliga människor i ovanliga situationer.

    //Mr G

  10. Magnus E skriver:

    Det finns inte ett yrke i världen där människor inte gör fel, det måste finnas ett utrymme och acceptans för det inom rättsväsende också, naturligtvis skall man så gott det går att motarbeta negativa trender som kan ha att göra med bristande kompetens, självklart!
    Men jag tror inte i detta fall att det är en trend, jag tror att poliser/väktare och ordningsvakter är väldigt duktiga på att särskilja på sjukdom och annat. De som kanske inte lyckas med det har antingen missat de tydliga signalerna, valt att bortse signalerna, struntat i signalerna eller helt enkelt inte förstår signalerna på sjukdomsfallet. Vad som föranlett det är tämligen omöjligt att utreda men misstänker man att personalen bortsett och vart oaktsam så är det allvarligt som tusan för just den personalen, men det innebär inte att det är en trend.
    För min del och de flesta av mina kolleger så skickar man hellre fram en ambulans än en polis, utifall, jag slipper skämmas oavsett.
    Jag tror dessa fall är väldigt sällsynta och det är väl tur de! Men det gör det inte mindre allvarligt för patienten naturligtvis.

  11. Roger skriver:

    PLZ, polisen trodde ju att killen hade brutit sig in in i en tjejs lagenhet. Klart som fan att dom ”skjuter forst”.

  12. Mr Galahad skriver:

    Visst är det så att människor i alla led ibland gör fel.
    Om en elektriker kopplar fel och ett hus brinner upp så finns det försäkringar som går in och täcker kostnader och lidande. Om en sjökapten gör fel och krockar med en annan båt så är det likadant precis som ifall IT-konsult skulle råka förstöra viktiga data för ett företag. I det privata arbetslivet finns det både utrymme och system för att lösa sådana misstag eller fel som orsakar skada eller lidande för den som drabbas. De som orsakar felet riskerar i de flesta fall att sparkas pga inkompetens och de är i de (få) fall iaf jag känner till väldigt ödmjuka inför att de begått felet och att ansvaret är deras.

    Om en Polis, Ordningsvakt eller någon annan statlig tjänsteman gör ett fel, dvs tar ett felaktigt beslut pga bristande/felaktig information eller helt enkelt inte förstår bättre, och det beslutet orsakar skada eller lidande för den person som drabbas. Så händer vad?

    Har någon någonsin hört en ordningsvakt, polis, socialtjänsteman eller annan statlig tjänsteman eller kvinna ens säga orden. ”Jag gjorde fel”, ”jag var dum”, ”Det är mitt fel”? Efter det att deras handlande skadat eller orsakat onödigt (och kanske olagligt) lidande för någon de gjort en insats emot.
    Antagligen inte, eller i vart fall har iaf jag aldrig hört talas om det trots både ett stort intresse för dessa frågor och en fot i branschen.

    Felet läggs i princip alltid på den som omhändertas/grips/avvisas oavsett om felet är dennes eller ej.
    Att försöka få rätt emot ett sådant felaktigt/olagligt ingripande innebär rättegångar, dyra advokat kostnader och risken att stå där med hela kostnaden om du inte får gehör hos rätten. Något som snarare är regeln än undantaget.

    I ljuset av detta är det svårt att jämföra övrigt yrkesliv mot just tjänstemannayrket och ordningsmakten eftersom utrymmet för de drabbade att få ersättning/upprättelse inte ens i närheten liknar varandra.
    Kort sagt så anser jag att det är alldeles för enkelt för de tjänstemän som faktiskt gör fel, som du precis som jag inser sker minst lika ofta som inom andra yrkesgrupper. Att komma undan utan att ta ansvar för de fel de begår.

    Det är en sak att få göra fel men om/när man gör fel så måste även dessa yrkesgrupper vara ödmjuka nog att också ta ansvar för att de begått de felet.
    Om ett sådant fel också orsakat skador eller lidande för den som drabbats så måste den personen också får ersättning och upprättelse för det.
    Ett hus, en båt och information går alla att ersätta och orsakar som värst ekonomisk skada.
    Ett felaktigt ingripande ifrån en polis eller ordningsvakt kan orsaka såväl allvarliga skador som kränkning och psykiska skador. Vilket är betydligt svårare att ersätta en individ för.

    Därför är det också avsevärt mycket viktigare att de tjänstemän som arbetar med sådana uppgifter också gör det med en sådan grad av professionalism att det minimerar felaktigheterna samt är tillräckligt starka individer för att våga erkänna när man begår fel. En sådan enkel sak som ett brev med en ursäkt skulle kanske förvandla en bitter skadad individ till en förstående förespråkare istället. Dessutom så skulle det sannolikt också hålla en massa fall utanför domstolarna och istället ge rättsväsendet tid att utreda brott ordentligt istället för att slentrianmässigt lägga ned ärenden i brist på ”spaningsuppslag” eller ”bevis”.

    Jag vet eller tror mig iaf veta att du och som du säger ”de flesta av” dina kollegor hellre skickar fram en ambulans än en polisbil. Men du Magnus det är de där andra som jag talar om.
    De som beslagtar mobiltelefoner som filmat dem när de begår våldsbrott eller som drar in folk i trappuppgångar och ger på dem ett par rejäla smällar för att lära den gripne att veta hut etc.
    De är sannolikt en minoritet det köper jag men de finns och vad de gör skadar dig och dina kollegors trovärdighet gentemot den övriga befolkningen varje gång de gör det och kommer undan med det.

    //Mr G

  13. Mr Galahad skriver:

    @Roger

    Har du sett ett epileptiskt anfall?
    Individen ligger på golvet med i princip varenda muskel i kramp eller i spasmer. När anfallet ebbar ut så är individen svårt medtagen och klarar på sin höjd att sätta sig upp på en stol eller mot en vägg.
    Eftersom man uppenbarligen inte kunde kommunicera med honom under vare sig gripandet eller färden till häktet så gissar jag att han befann sig något av dessa stadier under tiden.

    Känns det som att man behöver bojja, bryta på och gripa en sådan individ?? Eller skulle man kanske försökt att ta reda på vad det var som hände och varför han inte kunde prata eller röra på sig?

    //Mr G

  14. Magnus E skriver:

    @ Mr G
    Håller med om det mesta du skriver här!

    Jag är helt med att den lilla klick idioter som arbetar som ordningsvakter förstör otroligt mycket för övriga och skapar mycket fördomar mot hela kåren.
    Jag är av den uppfattningen att vi måste acceptera att misstag sker även inom rättsväsendet, men jag är också av den uppfattningen att rätt skall vara rätt,om någon polis/ordningsvakt eller väktare bedömts gjort fel skall straffas efter gällande lagstiftning, precis som alla andra.
    Nu är det ju så att vi tjänstemän har högre trovärdighet i rätten, det ska vi ha med! Men tyvärr så lutar sig även rötäggen på detta och åtnjuter detta när de ljuger i rätten… (moment 22, jag vet).
    I detta fallet finns det mycket att spekulera kring och det hoppas jag verkligen att rätten tar fasta på och jag hoppas att man lyckas utreda vad som hänt. Är det som så att någon varit oaktsam och beroende på omständigheterna att det blir någon påföljd som står i proportion till skadan/faran för vad den personen utsattes för.
    Jag vill lika mycket som alla andra att rötäggen åker och att de farligt inkompetenta tas bort från tjänster som kräver mer av dem.

  15. Roger skriver:

    Nej jag har inte sett ett epileptiskt anfall.

    Nej man behover inte boja pa och gripa nagon som ligger pa golvet med muskelkramper och spasmer eller nagon som ar svart medtagen.

    I det har laget hade ju polisen inte tid att ”ta reda pa vad som hande”. Dom gick ju pa kvinnans uppgifter om att en man hade tvingat sig in i hennes lagenhet och dom agerade utefter det.

    Klart som fan att dom hoppar pa killen och bojar honom sa fort dom ser honom.

  16. Mr Galahad skriver:

    Ja visst gör man det och det är väl en sak men det jag tycker är så märkligt är. Hur det kommer sig att man hinner att boja honom och köra honom till häktet, processa honom och skicka in honom i fyllecellen, något som torde ta sina 15-30 minuter minst. Men inte hinner med att ta reda på något alls under hela denna denna tid.

    Om han var okontaktbar så borde resan gått till akuten eller hur?
    Var han kontaktbar så borde man kunnat få fram relevant information med och absolut inte skickat honom i fyllehäcken.

    Min gissning? Man brydde sig inte tillräckligt mycket om detta ”bus” för att kolla upp vad de flesta andra av oss skulle kalla relevant information. Nästa gång dessa poliser gör detta så kan det vara något betydligt allvarliga än epilepsi.

    //Mr G

  17. Toil skriver:

    Mr Galahad: Jag har vid ett antal tillfällen bett om ursäkt när jag tillfogat folk smärta eller annat obehag. Exempelvis när det varit slagsmål och vi gått in och avslutat slagsmålet med hjälp av våld. När situationen lugnat ner sig och jag sedan fått reda på att den jag håller i och kanske bryter på egentligen bara försvarat sig har jag bett om ursäkt för det obehag jag åsamkat personen och förklarat varför jag agerat som jag gjorde. Det har alltid accepterats och det har inte varit några sura miner, dock ibland några ömma kroppsdelar.

  18. Magnus E skriver:

    Min kommentar har inväntat granskning sen 30april klockan 11:25???

    Upprättelse: Varför?

  19. Mr Galahad skriver:

    Ja det är väl jättebra Toil du är mao ett föredöme för andra som inte gör det.
    En situation som tyvärr är alldeles för vanligt är just den du beskriver, där en individ som bara försvarat sig, helt enligt enligt nödvärnsrätten blir attackerad av en ordningsvakt som ser det som att han försöka stoppa bråket. Risken i den situationen är oerhört stor att denna individ då fortsätter försvara sig mot OVn med, antingen eftersom han redan är i försvarstagen i sinnet eller för att han inte ens uppfattar OVn som en OV utan som ytterliggare en motståndare.
    Lätt hänt att en sådan sak urartar rätt fort då.

    Något jag tycker är värt att notera är dina erfarenheter om att ursäkten alltid accepterats och att inga sura miner förekommit efter en ursäkt av det slag du så föredömligt beskriver.
    Konsekvensen av detta är att du bryter ned den negativa (nid)bild som finns av OVs och dessutom undviker att spä antalet individer som anser sig ha blivit påhoppade av ordningsvakter.

    Om alla gjorde som du så skulle vi inte behöva en sida som upprättelse eller hur :)

    Om fallet ovan.
    Tydligen så finns det fler varianter av Diabetes än den jag känner till och den här killen hamnar som i ett slags omedveten limbo men har full kontroll över sin kropp trots detta. Han hör inget och går inte att kommunicera med vilket givetvis gör den som ska gripa honom misstänksam, det är förståeligt.
    Man använder pepparsprayen vilket iofs kanske är att ta i som jag ser det om han nu inte varit våldsam vilket mannen menar att han aldrig tidigare varit under sina anfall. Men dock försvarligt om man ser till riskerna involverade om han hade varit exempelvis hög på PCP eller dylikt. Däremot så borde man tämligen fort insett att det inte rörde sig om något sådant när man väl fått kontroll på honom och dessutom när misstaget uppdagades ha behandlat honom med avsevärt mycket mer ödmjukhet än man gjort.
    Det minsta man kunde göra efter att ha frihetsberövat honom på helt felaktiga grunder och dessutom utsatt en redan drabbad individ för pepparsprayen vore väl att ge honom lift hem och en snabb ursäkt för att man inte fattade att han var sjuk.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7044785.ab

    //Mr G

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: